Från mössa till vante

För något år sedan fick jag en mössa i julklapp av min syster. En såndär åremössa. Hon hade stickat den själv. Så idag tvättade min far mössan. Han tvättade den dock aningen för varmt så den blev lite liten. Snarare en vante än en mössa. Jag kom då och tänka på en saga som jag läste som barn.

MÄSTER SKRÄDDARE
Det var en gång en liten herre, som gick till skräddaren med en liten bit tyg, som han ville ha sytt.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, sa han och bockade sig.
- Goddag, goddag, sa skräddaren. Han satt förstås på bordet, som skräddare gör.
- Kan jag få en liten rock sydd av det här tyget, frågade den lille herrn.
- Jaha, sa skräddaren.
- När blir den färdig?
- Om lördag.
- Det var bra det, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare. Och så gick den lille herrn.
Och så gick veckan, och så kom lördagen, och så kom den lille herrn till skräddaren igen.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, är min rock färdig nu?
- Ack ner.
- Är den inte färdig? Varför det då?
- Ack jo, det bidde ingen rock.
- Jaså, bidde det ingen rock? Vad bidde det då?
- Det bidde ett par byxor.
- Jaså, bidde det ett par byxor. När blir de färdiga då?
- Om lördag.
- Det var bra det, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare. Och så gick den lille herrn.
Och så gick veckan, och så kom lördagen, och så kom den lille herrn till skräddaren igen.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, är mina byxor färdiga nu?
- Ack nej.
- Är de inte färdiga? Varför det då?
- Ack jo, det bidde inga byxor.
- Jaså, bidde det inga byxor? Vad bidde det då?
- Det bidde en väst.
- Jaså, bidde det en väst. När är den färdig då?
- Om lördag.
- Det var bra det, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare. Och så gick den lille herrn.
Och så gick veckan, och så kom lördagen, och så kom den lille herrn till skräddaren igen.
- Goddag, goddag, mäster skräddare. Är min väst färdig nu?
- Ack nej.
- Är den inte färdig? Varför det då?
- Ack jo, det bidde ingen väst.
- Jaså, bidde det ingen väst! Vad bidde det då?
- Det bidde ett par vantar.
- Jaså, bidde det ett par vantar! När blir de färdiga då?
- Om lördag.
- Det var bra det, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare. Och så gick den lille herrn.
Och så gick veckan, och så kom lördagen, och så kom den lille herrn till skräddaren igen.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, är mina vantar färdiga nu?
- Ack nej.
- Är det inte färdiga? Varför det då?
- Ack jo, det bidde inga vantar.
- Jaså, bidde det inga vantar? Vad bidde det då?
- Det bidde ingenting.
- Jaså, bidde det ingen-ting!Det var bra det, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.

Och så gick den lille herrn - och kom aldrig mer igen.

Det kanske inte var riktigt så det gick till med min mössa. Men den är riktigt liten. Den passar knappt på min systerdotter på två år.
Jag får väl önska mig en ny.

Tjenixen!