Jag planterade om mina älsklingar igår. Mina små barn som står och steker sig i fönstret har nu fått utökning av tre nya spretiga filurer.
Med jord under naglarna ställde jag tillbaka de små i fönstret efter at ha fått tårna klippta och håret friserat. Dom blev riktigt stiliga.
Jag undrar om det går i släkten, att älska blommor alltså. Snart kommer mitt rum påminna om min systers, det vill säga djungel. Murgrönan bara växer och växer så snart kommer den klättra på väggarna och de andra små står och trängs på fönsterbrädan. Jag tror jag skulle behöva en hylla eller ett bord där jag skulle kunna ställa dem. Sen så skulle inte en klängväxt i taket vara helt fel. Jag får ta och leta rätt på en så kommer jag trivas underbart i mitt rum.
Tjenixen
måndag 31 maj 2010
tisdag 25 maj 2010
De oskrivna bussreglerna
Har ni någonsin tänkt på hur man uppför sig på en buss? Eller tänker ni inte på det utan vill bara komma fram så fort som möjligt? Eller sätter ni er på er speciella plats och som i så fall blir irriterade om någon har tagit den platsen fast säger ingenting utan säter er på en annan plats och surar och så är dagen förstörd? Eller Spelar det ingen större roll utan sätter sig där det finns plats utan större väsen och är glad bara för att det finns en buss och att man på ett snabbt sätt kan komma till andra platser? Eller bryr ni er inte alls?
Jag tror att bussar har oskrivna regler. Tillexempel så om du kliver på en buss och det bara sitter en eller två på bussen så sätter du dig ju verkligen inte bredvid dem utan så långt ifrån som möjligt. Om du sätter dig nära så kan du ju betraktas som konstig och du kan upplevas en smula obehaglig. Ett annat exempel är att om alla fönsterplatser är upptagna och du måste dela plats med någon du inte känner så frågar du självklart om du kan sitta där. Den personen i sin tur svarar självklart ja. Om man skulle svara någonting annat så skulle du som står och frågar om platsen bli förvånad och förvirrad och så måste man fråga om man hört rätt och då blir det med ens väldigt jobbigt för då måste man ju prata med en annan person och kanske till och med ha en anledning till varför platsen är upptagen.
Hells ska man även vara så tyst som möjligt på bussen. Om du har busskort kanske du säger hej till föraren om han säger hej till dig annars så försöker man att inte prata så mycket på bussen. Om man betalar med kontanter så blir det en lite annan sak för då måste man ju faktiskt prata lite med föraren. Om några andra pratar på bussen och det inte är en stadsbuss så blir man väldigt irriterad. Om chauffören frågar någonting i högtalaren så blir det lätt väldigt tryckt stämning och det blir väldigt pinsamt om man måste påminna chauffören att tillexempel öppna bakre dörren om han har glömt göra det.
Man ska alltså vara så tyst och osynlig som möjligt. Om man måste synas så ska man göra det så bra som möjligt och inte göra bort sig.
Dessa regler är ju egentligen gansak fåniga. Varför kan man inte sätta sig bredvid den enda personen på bussen och inleda ett samtal? Då blir ju bussresan mycket roligare! Och varför måste det vara tyst på bussen bara för att alla andra vill sova? Sängar är till för att sova i inte bussar.
Och en annan sak som är väldigt märklig är att så fort det blir någonting fel, tillexempel att det blir trafikstockning eller liknande så är det många som blir irriterade på chauffören fast man egentligen förstår att det inte är hans fel och han inte kan göra någonting åt det. Då kan man väl lika gärna sitta ner och ta det lugnt och sluta stressa chauffören.
Nä de oskrivna bussreglerna är bara onödiga! Var glad och positiv och dela med dig av det glada till så kanske världen blir lite gladare.
Tjenixen!
Jag tror att bussar har oskrivna regler. Tillexempel så om du kliver på en buss och det bara sitter en eller två på bussen så sätter du dig ju verkligen inte bredvid dem utan så långt ifrån som möjligt. Om du sätter dig nära så kan du ju betraktas som konstig och du kan upplevas en smula obehaglig. Ett annat exempel är att om alla fönsterplatser är upptagna och du måste dela plats med någon du inte känner så frågar du självklart om du kan sitta där. Den personen i sin tur svarar självklart ja. Om man skulle svara någonting annat så skulle du som står och frågar om platsen bli förvånad och förvirrad och så måste man fråga om man hört rätt och då blir det med ens väldigt jobbigt för då måste man ju prata med en annan person och kanske till och med ha en anledning till varför platsen är upptagen.
Hells ska man även vara så tyst som möjligt på bussen. Om du har busskort kanske du säger hej till föraren om han säger hej till dig annars så försöker man att inte prata så mycket på bussen. Om man betalar med kontanter så blir det en lite annan sak för då måste man ju faktiskt prata lite med föraren. Om några andra pratar på bussen och det inte är en stadsbuss så blir man väldigt irriterad. Om chauffören frågar någonting i högtalaren så blir det lätt väldigt tryckt stämning och det blir väldigt pinsamt om man måste påminna chauffören att tillexempel öppna bakre dörren om han har glömt göra det.
Man ska alltså vara så tyst och osynlig som möjligt. Om man måste synas så ska man göra det så bra som möjligt och inte göra bort sig.
Dessa regler är ju egentligen gansak fåniga. Varför kan man inte sätta sig bredvid den enda personen på bussen och inleda ett samtal? Då blir ju bussresan mycket roligare! Och varför måste det vara tyst på bussen bara för att alla andra vill sova? Sängar är till för att sova i inte bussar.
Och en annan sak som är väldigt märklig är att så fort det blir någonting fel, tillexempel att det blir trafikstockning eller liknande så är det många som blir irriterade på chauffören fast man egentligen förstår att det inte är hans fel och han inte kan göra någonting åt det. Då kan man väl lika gärna sitta ner och ta det lugnt och sluta stressa chauffören.
Nä de oskrivna bussreglerna är bara onödiga! Var glad och positiv och dela med dig av det glada till så kanske världen blir lite gladare.
Tjenixen!
About the green wollen hat
Detta är den korta historien om min älskade svartgröna mössa.
För två-tre år sedan så var jag och min ena syster på stadium i birsta. Vi kollade lite på olika mössor och hittade två lite läckra mössor. En var svart med ett vitt mönster på och den andra var sart med ett lite neongrönt mönster. Jag stod där och valde lite mellan de två olika. Jag tyckte att jag skulle ta en med vitt mönster för den var lite läcker fast samtidigt ganska neutral. Syster tyckte att jag istället skulle välja den med grönt mönster för den var cool och det skulle inte bli så många andra som hade en liknande mössa. Så det slutade med att jag valde den gröna mössan. Till en början var jag lite skeptisk att använda mössan med ganska snabbt blev jag förälskad i den och det var nätt å jämt att jag tog av mig den. Jag hade den alltid på mig och med mig. Vi var nästan oskiljaktiga. Mina kompisar tyckte att det var en läcker mössa och det hände att de lånade den ibland men jag fick alltid tillbaka den.
Men så för en tid sedan så försvan mössan. Jag hade ingen aning om vart den var. I början brydde jag mig inte så mycket eftersom jag hade några andra mössor att välja på men ju längre den var borta desto mer undrade jag vart den tagit vägen. Ingen hade sett den och jag själv hade glömt när jag använde den sist.
Så i morse kom jag att tänka på ett ställe jag inte var helt säker på att jag hade letat på nämligen ryggsäcken som jag hade använt på den senaste hajken med scouterna. Jag sprang ner i källaren och letade i sidofickorna. I den ena hittade jag en mobil laddare och i den andra kände jag någonting mjukt och igen kännande och när jag drog upp det ur fickan så var det mycket riktigt mössan som var återfunnen. Jag blev överlycklig! Min gröna mössa var återfunnen!
Så den lite jobbiga morgonen övergick snabbt till en lycklig och bra morgon.
Detta var den lite korta och onödiga historien om min älskade gröna mössa. Det var även den som ordentligt ledde mig in på det gröna spåret och som nu gör att jag nästan varje dag bär någonting grönt på mig.
Grönt är färgen och tack syster för att du fick mig att köpa den mössan, jag är evigt tacksam.
Tjenixen!
För två-tre år sedan så var jag och min ena syster på stadium i birsta. Vi kollade lite på olika mössor och hittade två lite läckra mössor. En var svart med ett vitt mönster på och den andra var sart med ett lite neongrönt mönster. Jag stod där och valde lite mellan de två olika. Jag tyckte att jag skulle ta en med vitt mönster för den var lite läcker fast samtidigt ganska neutral. Syster tyckte att jag istället skulle välja den med grönt mönster för den var cool och det skulle inte bli så många andra som hade en liknande mössa. Så det slutade med att jag valde den gröna mössan. Till en början var jag lite skeptisk att använda mössan med ganska snabbt blev jag förälskad i den och det var nätt å jämt att jag tog av mig den. Jag hade den alltid på mig och med mig. Vi var nästan oskiljaktiga. Mina kompisar tyckte att det var en läcker mössa och det hände att de lånade den ibland men jag fick alltid tillbaka den.
Men så för en tid sedan så försvan mössan. Jag hade ingen aning om vart den var. I början brydde jag mig inte så mycket eftersom jag hade några andra mössor att välja på men ju längre den var borta desto mer undrade jag vart den tagit vägen. Ingen hade sett den och jag själv hade glömt när jag använde den sist.
Så i morse kom jag att tänka på ett ställe jag inte var helt säker på att jag hade letat på nämligen ryggsäcken som jag hade använt på den senaste hajken med scouterna. Jag sprang ner i källaren och letade i sidofickorna. I den ena hittade jag en mobil laddare och i den andra kände jag någonting mjukt och igen kännande och när jag drog upp det ur fickan så var det mycket riktigt mössan som var återfunnen. Jag blev överlycklig! Min gröna mössa var återfunnen!
Så den lite jobbiga morgonen övergick snabbt till en lycklig och bra morgon.
Detta var den lite korta och onödiga historien om min älskade gröna mössa. Det var även den som ordentligt ledde mig in på det gröna spåret och som nu gör att jag nästan varje dag bär någonting grönt på mig.
Grönt är färgen och tack syster för att du fick mig att köpa den mössan, jag är evigt tacksam.
Tjenixen!
torsdag 20 maj 2010
Solig och underbar dag!
Jag har en liten kännsla av att bloggen som började så bra blev en aning tråkig. Jag skriver inte så ofta och när jag väl gör det så är det mer recept än roligare inlägg. Jag ska försöka bli lite flitigare och jag tror att jag även ska försöka lägga upp lite bilder här också. Det kan väl muntra upp det hela lite?
Jaja nu när jag väl skriver så behöver jag kanske inte klaga så mycket utan kan kanske skriva lite kul istället. Jag kan ju tillexempel skriva lite kort om dagen. Denna underbara dag som varit! Det finns knappt ord för hur härlig den har varit! Okej kanske inte så najs men riktigt najs ändå.
Det började redan igår när jag såg att jag inte hade någon historia på morgonen. Så då hade jag sovmorgon och den lektionen som jag skulle på sen som började klockan ett stod det på mejlen att läraren var hemma med sjukt barn så då behövde jag inte åka på den heller. Fort som bara den drog jag fram mobilen och ringde till syrran som var hemma med dottra hela dan. Så vi bestämde snabbt att jag skulle komma dit och softa hela dan vilket jag också gjorde. Så jag slängde mig alltså på cykeln och stack till andra sidan stan där syster bor nu i sin nya lägenhet. Den är helt underbar och hon har en underbar gård nu där hon kan sola och leka med sin dotter. Så perfect!
Så ja, jag var där hela dan. Vi låg lite i hamocken, gick lite promenader och bara tog det lugnt.
Sen när jag kom hem så åt jag middag och sen bar det av till församlingsgården för att träffa de underbara vännerna i kyrkans unga!
Så om man samanfattar dagen så har den varit riktigt najs! Men man kan bli väldigt trött av najsiga dagar också så nu tror jag att jag ska krypa ner i min sköna säng och slummra lite innan jag ska kliva upp igen imorgon och göra np i matte. Hoppas verkligen att det går bra. Så önska mig lycka till!
Tjenixen!
Och föresten! Lycka till Kajsa som har engelskaprov imorgon och Ellen som har fysikprov!
Jaja nu när jag väl skriver så behöver jag kanske inte klaga så mycket utan kan kanske skriva lite kul istället. Jag kan ju tillexempel skriva lite kort om dagen. Denna underbara dag som varit! Det finns knappt ord för hur härlig den har varit! Okej kanske inte så najs men riktigt najs ändå.
Det började redan igår när jag såg att jag inte hade någon historia på morgonen. Så då hade jag sovmorgon och den lektionen som jag skulle på sen som började klockan ett stod det på mejlen att läraren var hemma med sjukt barn så då behövde jag inte åka på den heller. Fort som bara den drog jag fram mobilen och ringde till syrran som var hemma med dottra hela dan. Så vi bestämde snabbt att jag skulle komma dit och softa hela dan vilket jag också gjorde. Så jag slängde mig alltså på cykeln och stack till andra sidan stan där syster bor nu i sin nya lägenhet. Den är helt underbar och hon har en underbar gård nu där hon kan sola och leka med sin dotter. Så perfect!
Så ja, jag var där hela dan. Vi låg lite i hamocken, gick lite promenader och bara tog det lugnt.
Sen när jag kom hem så åt jag middag och sen bar det av till församlingsgården för att träffa de underbara vännerna i kyrkans unga!
Så om man samanfattar dagen så har den varit riktigt najs! Men man kan bli väldigt trött av najsiga dagar också så nu tror jag att jag ska krypa ner i min sköna säng och slummra lite innan jag ska kliva upp igen imorgon och göra np i matte. Hoppas verkligen att det går bra. Så önska mig lycka till!
Tjenixen!
Och föresten! Lycka till Kajsa som har engelskaprov imorgon och Ellen som har fysikprov!
tisdag 18 maj 2010
Syrlig pastagratäng
Ingredienser:
Bladspenat
Fetaost
Kokta makaroner
Ostsås
Gör såhär:
Smörj en ugnssäker form.
Lägg ett lager bladspenat så att det täcker botten.
Smula över fetaosten.
Lägg på makaronerna.
Häll över ostsåsen.
Släng in i ugnen och gratinera tills gratängen fått en fin yta.
Ostsås:
En klick smör eller margarin
Två msk mjöl.
Mjölk
Ca en dl riven ost.
Gör såhär:
Smält en lagom stor klick smör.
Tillsätt två msk mjöl.
Ta av från plattan och tillsätt lite mjölk i taget så det blir en slät och fin sås.
Ta den rivna osten och rör ner i såsen.
Smaka av med salt och peppar.
Om såsen blir för tjock så tillsätt mer mjölk.
Bladspenat
Fetaost
Kokta makaroner
Ostsås
Gör såhär:
Smörj en ugnssäker form.
Lägg ett lager bladspenat så att det täcker botten.
Smula över fetaosten.
Lägg på makaronerna.
Häll över ostsåsen.
Släng in i ugnen och gratinera tills gratängen fått en fin yta.
Ostsås:
En klick smör eller margarin
Två msk mjöl.
Mjölk
Ca en dl riven ost.
Gör såhär:
Smält en lagom stor klick smör.
Tillsätt två msk mjöl.
Ta av från plattan och tillsätt lite mjölk i taget så det blir en slät och fin sås.
Ta den rivna osten och rör ner i såsen.
Smaka av med salt och peppar.
Om såsen blir för tjock så tillsätt mer mjölk.
onsdag 12 maj 2010
Kanske inte så jobbigt ändå
Buss om en timme. Varför går bussarna så sällan runt lunch? Och pengarna på mobilen är slut och tuggummina är också slut men jag kanske kan köpa nya när jag går till bussen sen, jag har ju trotts allt en timme på mig att köpa nya. Nått positivt finns det ju med att bussarna går sällan. Sen kanske jag kan ladda mobilen igen när jag kommer hem till stan.
Allt kanske inte ät så jobbigt som det kanske tycks vara först. Om man bara tänker efter så kan man oftast hitta nått bra med det mesta jobbiga. Om man bara få klaga av sig lite ibland så kan livet verka lite ljusare sen.
Nej nu ska jag sluta klaga här, ta min jacka och gå ut i det trista vädret, köpa mina tuggummin och sen sätta mig på bussen hem. Kanske så blir det lunch med moder när jag kommer hem och det är ju inte helt fel.
Tjenixen!
Allt kanske inte ät så jobbigt som det kanske tycks vara först. Om man bara tänker efter så kan man oftast hitta nått bra med det mesta jobbiga. Om man bara få klaga av sig lite ibland så kan livet verka lite ljusare sen.
Nej nu ska jag sluta klaga här, ta min jacka och gå ut i det trista vädret, köpa mina tuggummin och sen sätta mig på bussen hem. Kanske så blir det lunch med moder när jag kommer hem och det är ju inte helt fel.
Tjenixen!
onsdag 5 maj 2010
Bra start
Två timmar kvar tills matten börjar. Utanför skiner solen och här sitter jag i en mörk datasal och lyssnar på mysig musik. Att komma tidigt till skolan, skriva lite på datorn och lyssna på härlig musik är en ganska bra start på dagen. En mörk datasal, mysig musik och om nån timme eller så kommer de första klasskompisarna trippa in och slå sig ner vid de tomma datorerna. Om kanske en och en halv timme kommer kanske en lärare komma och tända lampan. Tills dess ska jag bara sitta här och njuta av den härliga och lugna morgonen. Efter en sån här morgon är man på så bra humör så att matten går lätt och sen vet jag inte om jag slutar efter den eller om jag går till fyra men det spelar ingen större roll. Ingen roll alls egentligen för jag har inget bättre att göra hemma så jag skulle lika gärna kunna vara här och kanske ha lite roligare.
Nu kanske jag ska redigera nån bild så får jag lite gjort ändå. Men vi får se, kanske bara blir att sitta här och njuta av musiken.
Tjenixen!
Nu kanske jag ska redigera nån bild så får jag lite gjort ändå. Men vi får se, kanske bara blir att sitta här och njuta av musiken.
Tjenixen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)